Bluff (tärningsspel) – regler och så bluffar du dig till vinst

Bluff är ett av de roligaste tärningsspelen du kan ta fram när gänget är samlat. Det handlar inte om att slå de bästa tärningarna – det handlar om att läsa dina motståndare, lägga djärva bud och våga ljuga rakt i ansiktet på dem. Spelet är enkelt att lära sig på några minuter men nästintill omöjligt att bemästra, eftersom varje rond är en psykologisk dragkamp. Här får du alla regler steg för steg, de vanligaste varianterna och konkreta knep för hur du bluffar dig hela vägen till vinst.

Vad är Bluff?

Bluff är ett tärnings- och bluffspel för 2–6 spelare. Varje spelare har ett antal tärningar som hålls dolda under en bägare (en liten kopp som du skakar tärningarna i och vänder upp och ner på bordet). Alla slår samtidigt och tittar i smyg på sina egna tärningar. Sedan turas spelarna om att gissa – eller snarare påstå – hur många tärningar av ett visst värde som finns på hela bordet, inte bara bland de egna.

Eftersom ingen ser någon annans tärningar bygger spelet helt på sannolikhet och bluff. Du vet bara dina egna fem tärningar och måste gissa resten. Vågar du påstå att det finns åtta sexor på bordet, trots att du bara har en enda själv? Det är precis den sortens beslut som gör Bluff så spännande.

Internationellt är spelet mest känt som Liar’s Dice (”lögnartärningar”), och det förekommer även under namnen Perudo, Dudo och Call My Bluff. Reglerna skiljer sig något mellan utgåvorna, men grundidén är densamma.

Bluffs historia och ursprung

Bluff tillhör en gammal familj av sydamerikanska tärningsspel som ofta kallas Dudo (spanska för ”jag tvivlar”). Enligt en seglivad legend ska spelet ha funnits i Peru redan på 1500-talet och förts vidare i samband med den spanska erövringen under Francisco Pizarro. Den historien är dock just en legend och inte historiskt belagd – ta den med en nypa salt.

Den moderna versionen designades av Richard Borg, som först gav ut den själv på 1980-talet. Milton Bradley lanserade den sedan som Liar’s Dice, och 1993 kom den tyska utgåvan från förlaget F.X. Schmid helt enkelt under namnet Bluff – samma år som den tilldelades den prestigefyllda utmärkelsen Spiel des Jahres 1993 (”Årets spel”). Sedan 2001 ges spelet ut av Ravensburger. Parallellt lanserade University Games 1994 en snarlik utgåva vid namn Perudo, med små regelskillnader.

Det här behöver du

Utrustningen är minimal, vilket gör Bluff perfekt som res- och middagsspel:

• 5 tärningar per spelare – vanliga sexsidiga tärningar.
• En bägare per spelare – en ogenomskinlig kopp att skaka och dölja tärningarna under. En tom kaffemugg fungerar utmärkt.
• Ett bord där alla kan slå och dölja sina tärningar.

Har du bara en näve tärningar och några koppar hemma kan du sätta igång direkt. Vill du i stället spela ett annat snabbt tärningsspel kan du kika på Farkle, eller det klassiska Yatzy.

Så spelar du Bluff – reglerna steg för steg

Förberedelser och första slaget

Alla spelare börjar med fem tärningar var. I början av varje rond skakar alla sina tärningar i bägaren och vänder upp bägaren på bordet så att tärningarna hålls dolda. Lyft försiktigt på bägaren och titta på ditt eget resultat utan att visa någon annan.

Att lägga ett bud

Den första spelaren lägger ett bud. Ett bud består av två delar: ett antal och ett tärningsvärde. Exempel: ”tre femmor” betyder att spelaren påstår att det finns minst tre femmor totalt bland alla tärningar på bordet – allas tärningar räknas, inte bara spelarens egna.

Budet behöver inte vara sant. Du kan lägga ett bud baserat på vad du faktiskt har, eller rent bluffande för att sätta press på nästa spelare.

Ettan som joker

I de flesta versioner är ettorna vilda, det vill säga de fungerar som jokrar och räknas som vilket värde som helst. Om någon bjuder ”fyra sexor” räknas alltså både alla sexor och alla ettor på bordet mot det budet. Det gör ettorna extra värdefulla och höjer antalet av varje värde på bordet rejält.

Att höja budet

Turen går vidare medsols. Nästa spelare måste antingen höja budet eller syna det föregående. Att höja innebär att du lägger ett bud som är ”större” på minst ett av följande sätt:

• Fler tärningar av samma värde (t.ex. från ”tre femmor” till ”fyra femmor”).
• Ett högre värde med samma antal (t.ex. från ”tre femmor” till ”tre sexor”).
• Både och (t.ex. ”fem sexor”).

Du får aldrig sänka vare sig antalet eller värdet. Budet klättrar alltså stadigt uppåt rond för rond tills någon till slut inte tror på det längre.

Att syna budet (ropa ”Bluff!”)

Tror du att det senaste budet är omöjligt synar du det i stället för att höja – ofta genom att ropa ”Bluff!” (i originalet dudo, ”jag tvivlar”). Då avbryts ronden och alla lyfter sina bägare och visar sina tärningar. Nu räknas alla tärningar av det utlovade värdet, plus eventuella vilda ettor:

• Fanns det minst så många som budet sa hade budgivaren rätt – då är det du som synade som förlorar.
• Fanns det färre hade budgivaren bluffat för mycket – då förlorar budgivaren.

Att förlora tärningar och vinna spelet

Den som förlorar ronden lägger undan en av sina tärningar och spelar vidare med en tärning mindre. En spelare som tappat sin sista tärning är utslagen. Ny rond börjar med den som förlorade föregående rond. Den spelare som till slut har tärningar kvar när alla andra är utslagna vinner spelet.

Specialregler och tillval

Utöver grundreglerna finns några populära tillägg som många spelar med:

• Exakt (calza) – i stället för att bara syna kan en spelare påstå att budet stämmer på pricken. Är antalet exakt rätt får spelaren tillbaka en tidigare förlorad tärning; har hen fel förlorar hen i stället en tärning.
• Palifico – när en spelare är nere på sin sista tärning spelas en specialrond. Då är ettorna inte längre vilda, och ofta får värdet inte höjas under budgivningen – bara antalet.

Kom överens om vilka tillägg ni spelar med innan ni börjar, eftersom reglerna skiljer sig mellan olika utgåvor.

Så bluffar du dig till vinst

Bluff avgörs inte av tur i längden utan av hur väl du kombinerar sannolikhet med människokännedom. Nyckeln är att veta vad som är ett rimligt bud. Tänk så här: varje tärning har 1/6 chans att visa ett visst värde, men eftersom ettorna är vilda blir sannolikheten i praktiken 2/6, alltså cirka 1/3, att en tärning räknas mot ett bud.

Med tre spelare och 15 tärningar på bordet kan du alltså förvänta dig ungefär fem tärningar av varje värde (15 × 1/3 ≈ 5). Ett bud på ”fem” av ett värde är därför ofta ganska säkert, medan ett bud på ”åtta” är betydligt mer vågat. Att känna till det förväntade antalet gör det lättare att avgöra när du ska höja och när du ska syna.

Själva bluffen handlar om att vara oförutsägbar. Lägg ibland djärva bud på värden du inte har alls, så att motståndarna inte kan lita på att du alltid spelar ”ärligt”. Lär dig samtidigt läsa de andra: tvekan, nervösa skratt eller alltför snabba höjningar kan avslöja en bluff. Precis som i sociala kortspel som Presidenten eller bluffspelet Bluffstopp är pokerfejsen ett av dina starkaste vapen.

Varianter av Bluff

Bluff finns i flera skepnader, och det är värt att känna till skillnaderna:

• Ravensburgers brädspelsutgåva – den prisbelönta utgåvan innehåller en spelplan där buden markeras med en tärning, egna bägare och en särskild stjärnsida på tärningarna som fungerar som joker i stället för ettan. I vissa utgåvor avgör dessutom hur fel budet var hur många tärningar man förlorar.
• Perudo – University Games utgåva från 1994 med snarlika regler, men med egna detaljer kring hur man bjuder på ettor och hur specialronderna fungerar.
• Pokertärningar – en enklare variant där varje spelare bara deklarerar värdet på sin egen hand med pokerhänder (par, triss och så vidare) i stället för att räkna alla tärningar på bordet.

Oavsett utgåva är själva kärnan – att bjuda, höja och syna – densamma.

Vanliga misstag

• Att glömma de vilda ettorna. Nybörjare räknar ofta bara det utlovade värdet och synar därför för tidigt. Kom ihåg att ettorna också räknas med.
• Att alltid bjuda ärligt. Om du bara lägger bud du själv har täckning för blir du lätt att läsa. Bluffa ibland, även när du inte ”behöver”.
• Att syna för sällan. Buden klättrar snabbt. Vänta inte för länge med att ropa ”Bluff!” – ibland är ett lågt men vågat bud redan en bluff.
• Att inte komma överens om reglerna i förväg. Eftersom utgåvorna skiljer sig åt kring exakt-bud och specialronder bör ni bestämma er innan spelet börjar.

Vem passar Bluff för?

Bluff är ett utmärkt sällskapsspel för den som gillar snabba, sociala spel med mycket skratt. Reglerna är så enkla att även barn kan vara med, samtidigt som det taktiska djupet gör det roligt för vuxna. Det fungerar bra både som litet spel för två och i större sällskap upp till sex personer, och en hel match är ofta avklarad på en kvart.

Letar du efter fler spel i samma anda kan du utforska vår guide till kortspel för två eller de många Yatzy-varianterna.

Vanliga frågor (FAQ)

Hur många tärningar har varje spelare i Bluff?

Varje spelare börjar med fem tärningar. Varje gång du förlorar en rond lägger du undan en tärning, och du är utslagen när du förlorat alla fem.

Vad betyder det att ettan är ”vild”?

Att ettan är vild innebär att den fungerar som en joker och räknas som vilket värde som helst. Bjuder någon ”fyra sexor” räknas alltså både sexorna och ettorna på bordet mot budet.

Hur vinner man i Bluff?

Du vinner genom att vara den sista spelaren med minst en tärning kvar. Alla andra ska ha förlorat sina tärningar genom att gång på gång ha fel när de bjuder eller synar.

Vad är skillnaden mellan Bluff, Perudo och Liar’s Dice?

Det är i grunden samma spel under olika namn. Liar’s Dice är det engelska originalnamnet, Bluff är den tyska och nordiska utgåvan och Perudo är en utgåva från University Games. Skillnaderna ligger främst i små regeldetaljer kring jokrar och specialronder.

Hur många spelare behövs för att spela Bluff?

Du kan spela Bluff med 2–6 spelare. Det fungerar redan med två, men blir ofta roligast med fyra eller fler eftersom det då finns fler tärningar på bordet att bluffa om.