Pidro är ett klassiskt stick- och budgivningsspel för fyra personer som spelar två mot två. Spelet är djupt förankrat i Svenska Österbotten i Finland och påminner på många sätt om bridge: först bjuder lagen om hur många poäng de tror sig kunna ta, och sedan avgörs saken i spelet om sticken. Den här guiden går igenom reglerna steg för steg – budgivningen, de speciella pidrofemmorna, poängräkningen och hur ni vinner.
Snabbfakta
| Typ av spel | Stick- och budgivningsspel (partnerspel) |
|---|---|
| Antal spelare | 4 (två lag om två, partner mittemot) |
| Kortlek | Vanlig kortlek, 52 kort |
| Kort per spelare | 9 (delas tre i taget) |
| Bud | 6–14 poäng |
| Trumf | Vald färg + femman i samma kulör (14 trumfkort) |
| Poäng per giv | 14 (max) |
| Vinst | Först till 62 poäng (vissa spelar till 63 eller 64) |
| Ursprung | USA (Pedro/Cinch); kom till Österbotten i slutet av 1800-talet |
| Svårighet | Medel |
Vad är Pidro?
Pidro är ett partnerspel, vilket betyder att två spelare bildar ett lag mot de andra två. Partnerna sitter mittemot varandra vid bordet, så att turordningen växlar mellan de två lagen. Målet är att ta hem poänggivande kort i den färg som blivit trumf och att till slut nå den överenskomna vinstpoängen före motståndarlaget.
Spelet bygger på två tydliga faser. Först kommer budgivningen, där lagen tävlar om rätten att välja trumffärg. Därefter följer själva spelet, då korten läggs i stick och poängen räknas. Den som vann budgivningen har ett övertag, men måste också leva upp till sitt bud – annars straffas laget med minuspoäng.
Spelets ursprung och spridning
Pidro härstammar enligt flera källor ursprungligen från USA, där besläktade spel kallas Pedro, Cinch eller High Five. Spelet tros ha kommit till Österbotten med hemvändande emigranter i slutet av 1800-talet och förknippas särskilt starkt med Karlebytrakten. Idag spelas pidro främst i svenskspråkiga Österbotten, men varianter förekommer även i USA, Italien, på Azorerna och i delar av Latinamerika.
Det här behöver du
Du behöver bara fyra spelare och en vanlig kortlek med 52 kort (inga jokrar). Bestäm vilka två som är lagkamrater och låt dem sätta sig mittemot varandra. Det är också klokt att ha papper och penna till hands, eftersom poängen räknas ihop över flera givar tills ett lag når vinstgränsen.
Pidro liknar andra svenska stickspel med budgivning, till exempel Plump, men skiljer sig genom lagspelet och de speciella femmorna. Känner du redan till bridge känner du igen tanken med bud och trumf.
Så delas korten ut
Givaren lottas fram i den första given och turas sedan om, ett steg åt vänster för varje ny giv. Korten blandas och kupas, och varje spelare får nio kort – tre kort i taget – med början hos spelaren till vänster om givaren.
Fyra spelare med nio kort vardera gör 36 kort. De återstående 16 korten läggs åt sidan i en talong. Talongen används senare för att fylla på handen efter att trumffärgen har bestämts.
Budgivningen steg för steg
Budgivningen går ett varv medsols och börjar hos spelaren till vänster om givaren. Givaren bjuder alltså sist, vilket är en liten fördel.
- Buden ligger mellan 6 och 14. Siffran står för hur många poäng laget lovar att ta hem.
- Varje nytt bud måste vara högre än det föregående. Den som inte vill eller kan bjuda säger pass.
- Du bjuder bara siffran, inte färgen. Trumffärgen väljs först när budgivningen är avgjord.
- Givaren har en särskild rättighet: hen får ta budet på 14 även om någon annan redan bjudit 14.
- Om alla passar måste givaren spela som om hen bjudit 6, i valfri färg.
Den som vinner budgivningen väljer trumffärg. Eftersom valet av färg är ett stort övertag handlar budgivningen om att väga sin hand: ju starkare kort i en färg, desto högre vågar man bjuda.
Trumf och de två pidrofemmorna
När trumffärgen är vald händer något som är unikt för pidro: femman i den andra färgen av samma kulör räknas också som trumf. Är till exempel hjärter trumf blir även ruter fem en trumf, eftersom hjärter och ruter båda är röda. Samma sak gäller spader och klöver, som båda är svarta.
Det gör att trumffärgen innehåller 14 kort i stället för 13. De två femmorna kallas pidror. Femman i den egentliga trumffärgen kallas ofta ”rätta femman” och den inlånade femman ”orätta femman”. Den rätta femman slår alltid den orätta.
Rangordningen för trumfkorten, från högst till lägst, ser ut så här:
| Ordning | Kort |
|---|---|
| Högst | Ess, kung, dam, knekt, tia |
| Mitten | Nia, åtta, sjua, sexa |
| Femmorna | Rätta femman, därefter orätta femman |
| Lägst | Fyra, trea, tvåa |
Lägg märke till att femmorna rankas mitt i leken, mellan sexan och fyran – inte efter sitt vanliga kortvärde. Det är lätt att glömma för nybörjare.
Byte av kort innan spelet
När trumffärgen är bestämd lägger alla sina kort i de andra färgerna åt sidan med framsidan upp – de behövs inte längre. Kvar på handen ska bara trumfkorten finnas, inklusive de båda pidrofemmorna.
Därefter delar givaren ut nya kort ur talongen så att varje spelare har sex kort totalt. Givaren tar till sist resten av leken och behåller sex kort från sin egen hand tillsammans med de nya korten.
Har någon fler än sex trumfkort måste hen ”döda” överskottet, det vill säga lägga bort kort öppet så att de är ute ur spelet. Poänggivande kort (ess, knekt, tia, femmorna och tvåan) får dock aldrig dödas – bara värdelösa trumfkort tas bort.
Så spelas sticken
Den som vann budgivningen spelar ut först och lägger ett trumfkort på bordet. Övriga följer medsols och lägger också trumf om de har. Det högsta trumfkortet vinner sticket och alla poäng i det, och vinnaren spelar ut till nästa stick.
Kort i andra färger kan inte vinna ett stick. En spelare som är slut på trumf lägger helt enkelt bort ett värdelöst kort på sin tur. Du får inte berätta i förväg att du är slut på trumf – det avslöjas först när det blir din tur.
Spelet fortsätter stick efter stick tills alla trumfkort är spelade och poängen kan räknas. Denna del liknar vanliga stickspel som whist, men här är det bara poängkorten i trumf som avgör.
Poäng i Pidro
Det finns exakt 14 poäng att vinna i varje giv, fördelade på sex kort i trumffärgen. Det är också därför det högsta budet är 14 – mer går inte att ta.
| Kort | Poäng |
|---|---|
| Ess | 1 |
| Knekt | 1 |
| Tia | 1 |
| Rätta femman (pidro) | 5 |
| Orätta femman (pidro) | 5 |
| Tvåa | 1 |
| Totalt | 14 |
Tvåan har en särställning. Den kan aldrig tas av en motspelare, utan ger alltid sin poäng till det lag som har kortet – oavsett vem som vinner sticket. Tvåan är samtidigt det lägst rankade trumfkortet.
Att hålla eller håla budet
När alla poäng räknats jämförs budgivarlagets resultat med budet:
- Klarar laget sitt bud (tar minst lika många poäng som det bjöd) får båda lagen lägga till de poäng de vunnit till sin totalsumma.
- Missar laget sitt bud ”hålar” det – laget förlorar lika många poäng som budet var, alltså minuspoäng. Att ”håla” betyder på pidrospråk att man går bet.
Motståndarlaget behåller alltid de poäng det har tagit, oavsett hur det går för budgivarlaget. Det betyder att det kan löna sig för motståndarna att försöka knipa så många poängkort som möjligt – särskilt pidrofemmorna.
Vinst och vanliga varianter
Det lag som först når den överenskomna vinstpoängen vinner spelet. Den vanligaste gränsen är 62 poäng, men många spelar till 63 eller 64 – Uppslagsverket Finland anger till exempel 64 som gräns. Kommer båda lagen över gränsen i samma giv vinner det lag som var högstbjudande i den avgörande given.
Reglerna varierar mellan orter och sällskap. Vissa tillåter att givaren bjuder över 14, och i så kallad femmanspidro räknas poängen individuellt. Kom därför överens om vilka regler och vilken vinstgräns ni spelar med innan ni börjar.
Viktiga punkter
- Pidro spelas av fyra i två lag, med partnerna mittemot varandra.
- Budet gäller bara siffran 6–14, inte färgen – trumf väljs först av den som vinner budgivningen.
- Trumffärgen har 14 kort eftersom femman i samma kulör räknas in.
- De två femmorna (pidrona) är värda 5 poäng var; den rätta femman slår den orätta.
- Tvåan ger alltid 1 poäng till det lag som har kortet och kan inte tas.
- Klarar budgivarlaget inte sitt bud ”hålar” det och förlorar poäng lika med budet.
- Först till 62 poäng vinner (vissa sällskap spelar till 63 eller 64).
Vanliga misstag att undvika
Pidro är lätt att lära men tar tid att bemästra. Dessa fällor är vanligast bland nybörjare:
- Att glömma den orätta femman. Räkna alltid med att det finns två femmor i trumf, och att den egna färgens femma slår den inlånade.
- Att ranka femmorna fel. Femmorna ligger mellan sexan och fyran, inte efter tian.
- Att bjuda för högt. Ett bud du inte klarar ger minuspoäng – väg handens styrka noga.
- Att missa tvåan. Kom ihåg att tvåans poäng alltid tillfaller den som har kortet.
Vill du träna upp ditt taktiska tänkande är pidro ett utmärkt spel. Gillar du lagkänslan kan du också prova partnerspelet Canasta eller det sociala Presidenten, som båda tränar samarbete och strategi på olika sätt.
Referenskällor
Vanliga frågor (FAQ)
Hur många spelare krävs för att spela Pidro?
Pidro spelas av fyra personer i två lag om två. Lagkamraterna sitter mittemot varandra, så att turordningen växlar mellan lagen.
Vad är en ”pidro” i spelet?
En pidro är en femma som är värd 5 poäng. Det finns två av dem: femman i trumffärgen och femman i den andra färgen av samma kulör, som också blir trumf. Tillsammans ger de 10 av givens 14 poäng.
Hur många poäng behöver man för att vinna?
Vanligast är att det första laget som når 62 poäng vinner, men många spelar till 63 eller 64 poäng. Bestäm gränsen innan ni börjar.
Vad händer om budgivarlaget inte når sitt bud?
Då ”hålar” laget och förlorar lika många poäng som budet var. Motståndarlaget behåller samtidigt alla poäng det själv har tagit.
Är Pidro ett hasardspel?
Nej. Pidro är ett skicklighets- och sällskapsspel som bygger på budgivning, minne och samarbete i laget. Det spelas inte om pengar och räknas inte som hasardspel.
